21 februari 2009

Min bil är inte så unik som jag trott

Idag har vi varit ute och snurrat för att hitta lite möbler till vår lya men istället för att hitta några fynd till lägenheten har vi sett minst en bil som är likadan som min. Vi såg två men jag är övertygad om att det var samma. Kanske inte är så konstigt när man har en Volvo S40 men jag tyckte tidigare att jag inte sett någon i samma färg. Nu vet jag att det finns några till. Vilken chock; som att se en dubbelgångare till ens barn?
Upplagd av kl.
Etiketter:

2 kommentarer:

  1. vicke22 februari 2009 kl. 10:59

    "som att se en dubbelgångare till ens barn"

    Malin... du skrämmer mig, att jämföra en bil med sitt eget barn... Har du inte genom Tilde fått ett litet humm om vad det innebär att ha ett barn, på ganska nära håll... En bil, SORRY, är bara plåt, plast, lite div.material och en motor, givetvis (eller forhoppningsvis med) ratt, gas och broms MEN har ingen själ, inte en enda känsla, inga behov av närhet, kärlek, uppfostran, omsorg...

    Hoppas brorsbarn står i högre kurs!!!

    SvaraRadera
  2. Malin22 februari 2009 kl. 21:23

    Du vet inte vilka känslor som är involverade i ens aldeles egna första bil ;)

    SvaraRadera

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)